Bakom parollerna i Sälen: så ser den verkliga försvarsförmågan ut

På söndag träffas många av de tyngsta aktörerna inom svenskt totalförsvar för att svara på frågan: levererar vi försvarsförmåga i den takt som tiden kräver? Jag är på plats och som representant för den enda myndighet vi har, med uppgift att analysera hela Sveriges totalförsvar, ser jag med tillförsikt fram emot att under året kunna bidra med flera viktiga pusselbitar till hur Sveriges försvarsförmåga verkligen ser ut.

Sveriges totalförsvar befinner sig i en intensiv uppbyggnads- och utvecklingsfas, driven av det förändrade säkerhetspolitiska läget och Sveriges inträde i Nato. Målet är att snabbt stärka det militära försvaret till full operativ förmåga samtidigt som det civila försvaret byggs upp med en ny struktur i syfte att skapa tydligare ansvarsförhållanden och stärka motståndskraften.

Sverige har åtagit sig att lägga 3,5 procent av BNP på direkta militära utgifter och 1,5 procent på vad som betecknas som säkerhets- och försvarsrelaterade investeringar. För att dra en parallell till platsen där helgens evenemang utspelar sig – den summan som läggs på försvaret på ett år skulle kunna användas för att snösäkra hela Sälen i uppemot tusen år.

Att fråga sig om vi får en stärkt försvarsförmåga för dessa skattepengar är en självklarhet.

Våra viktigaste insikter hittills

Myndigheten för totalförsvarsanalys har som uppgift att analysera och utvärdera totalförsvaret ur ett helhetsperspektiv. Vi sätter dess olika delar under lupp och hissar röda flaggor där vi ser brister. Men vår roll är inte bara att vifta med de röda flaggorna, utan även att ge våra rekommendationer till regeringen – och till berörda aktörer - kring hur systemet kan förbättras.

Våra två viktigaste bidrag som jag packar ner inför vistelsen i Sälen är:

• Otydliga roller bromsar utvecklingen

När Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar, i slutet på förra året samlade beredskapssystemets samtliga myndighetschefer till årets Civila beredskapsråd slog han fast att det civila försvaret nu är kärnverksamhet.

Våra analyser visar att denna kärnverksamhet lider av en otydlig roll- och ansvarsfördelning. Hittills har oproportionerligt mycket tid lagts på att tolka roller och ansvar – tid som skulle kunna lagts på att bygga försvarsförmåga. För Sveriges totalförsvar är det en allvarlig svaghet att myndighetsansvar skiljer sig åt mellan kris och krig och att olika myndigheters geografiska indelning överlappar som den gör nu.

Vår rekommendation till regeringen är därför tydlig: ta fram grundläggande principer för ansvar och ledning inom det civila försvaret. För att det civila försvaret ska kunna fungera som ett väloljat maskineri i tider av kris eller höjd beredskap behöver regeringen klargöra vem som faktiskt leder vem - och på vilken nivå.

• Styrning och planering måste vässas i ljuset av Nato

Våra analyser visar att svensk planering i dag inte är fullt harmoniserad med Natos förmåge- och uppföljningsprocesser. Risken är att de miljarder som pumpas in i systemet används mindre effektivt om processerna inte går hand i hand. En effektiv, sammanhållen och tydlig styrning av totalförsvaret kräver en översyn av nationella planerings- och uppföljningsprocesser. Annars riskerar vi att få ut mindre effekt för pengarna vi lägger på försvaret.

Nu skärper vi blicken på Försvarsmaktens materielförsörjning

Under de tre år som vår myndighet funnits har fokus i stora delar legat på att utvärdera det civila försvaret. Jag konstaterar att vi med färska regeringsuppdrag får anledning att rikta sökarljuset mot de militära delarna av totalförsvaret. MTFA har nu ett tydligt uppdrag att utvärdera och analysera effektiviteten i materielförsörjningen inom det militära försvaret. Jag är övertygad om att ÖB, Michael Claesson, tycker att en effektiv materielförsörjning är en viktig förutsättning för hans kärnuppdrag - att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp.

Materielinvesteringar räknas också i miljardklassen och gör det mycket rimligt att vi som myndighet belyser de viktigaste faktorerna som påverkar risker, kostnader, leveranstider och kvalitet. Våra slutsatser och rekommendationer ska bidra till att Sverige förmår kvittera ut den förmåga Försvarsmakten, med ÖB i spetsen, måste leverera.

Tomma lager får inte upprepas

Som myndighet har vi också fått ett uppdrag från regeringen att svara på hur läget ser ut kring landets försörjningsberedskap. Inte minst pandemin som slog till 2020 visade att lagren stod tomma. Vi saknade både skyddsutrustning och läkemedel. Nu är det MTFA:s uppgift att svara på om beredskapsmyndigheternas arbete med försörjningsberedskap gett effekt. Vi kommer att undersöka i vilken mån de åtgärder som riktats till kommunala och regionala aktörer, och näringsidkare, bidrar till stärkt försörjningsberedskap. Även här är jag övertygad om att vi kommer att identifiera förbättringsmöjligheter och kunna lämna förslag på åtgärder till regeringen.

Hur går det med försvarsbeslutet?

Vi på MTFA fortsätter också leverera på vårt uppdrag från regeringen att följa upp och utvärdera totalförsvarsbeslutet 2025-2030. Senare i vår kommer vi med vår första bredare analys av hur det faktiskt går med genomförandet.

Bevakningen av Rikskonferensen kommer att vara intensiv. Men det viktigaste kommer inte att vara det som sägs på plats, utan vad som faktiskt levereras på sikt, i form av försvarsförmåga. MTFA är den myndighet som mäter om orden blir verklighet. 

Jan Garton, generaldirektör