Statlig forskning stärker Sveriges totalförsvar
En ny rapport från Myndigheten för totalförsvarsanalys, MTFA visar hur statlig forskningsfinansiering bidrar till att stärka Sveriges totalförsvar. Genom att analysera forskningsfinansieringen under perioden 2014–2024 identifierar rapporten viktiga områden där forskning kan förbättra både militära och civila försvarsförmågor.
Forskning som en nyckel till totalförsvar
Forskning och utveckling (FoU) spelar en avgörande roll för att stärka Sveriges totalförsvar. I rapporten Forskning och innovation i totalförsvaret – forskningsfinansierande myndigheters bidrag till totalförsvarsforskning 2014–2024 analyserar MTFA hur statliga myndigheter har bidragit till forskning som är relevant för både militära och civila delar av totalförsvaret.
– Forskning är en långsiktig investering i vår säkerhet. Genom att systematiskt analysera hur forskningsfinansieringen fördelas kan vi identifiera områden där vi bör förstärka forskningsfinansieringen för att stärka vår förmåga att möta framtida hot, säger Andreas Björke, rapportförfattare och analytiker på MTFA.
Viktiga fynd i rapporten
Rapporten visar att andra aktörer än Försvarsmakten, som annars har ansvar den huvudsakliga finansieringen av försvarsforskning, spelar en viktig roll. Den visar också att forskningsfinansieringen samtidigt inte nått ut till alla beredskapssektorer och samhällsviktiga verksamheter.
I korthet noterar även MTFA i rapporten att:
- En stor andel av den civila forskningsfinansieringen har gått till insatser inriktade mot cybersäkerhet samt teknikutveckling med tydlig, eller möjlig, militär applikation.
- Myndigheter som arbetar med forskningsfinansiering måste ta hänsyn till beredskapsförordningens krav för att säkerställa att forskningen verkligen stödjer totalförsvaret.
- Det finns ett tydligt värdet av samarbete mellan forskningsfinansiärer och andra aktörer inom totalförsvaret samt ett behov av att forskningsfinansierande myndigheter beaktar sina möjligheter att bidra till försvarsförmåga.
Hinder och möjligheter
En av rapportens centrala slutsatser är att forskningsfinansierande myndigheter behöver bättre förståelse för totalförsvarets behov.
– Det finns en del oklarheter kring hur forskningsfinansiering ska anpassas efter totalförsvarets krav. Genom tydligare ansvar och bättre samordning kan vi maximera nyttan av forskningen, säger Andreas.
Förslag till förbättringar
Rapporten innehåller flera förslag till hur forskningsfinansieringen kan utvecklas:
- Tydlighet: Ansvar för, och behov av, forskningsfinansiering behöver tydliggöras.
- Ökad medvetenhet: Forskningsfinansierande myndigheter bör få bättre vägledning om hur de kan anpassa sin forskningsfinansiering för att stödja totalförsvaret.
Rapporten visar att de forskningsråden och de forskningsfinansierande myndigheterna är en grundläggande komponent i att stärka Sveriges totalförsvar. Genom att förbättra samordningen, öka medvetenheten och satsa på strategiska forskningsområden kan Sverige öka sin förmåga att möta framtida utmaningar.
– Denna rapport ger oss en tydlig översikt över hur forskningsfinansieringen kan bidra till totalförsvaret. Nu gäller det att ta till oss lärdomarna och arbeta för att förbättra nyttiggörandet och effektiviteten, avslutar Andreas.
